Jag var bara en liten skitunge
Jag var bara en liten skitunge på 12 år när jag träffa henne för första gången. Hon har hunnit krympa eller jag som hunnit växa. Det känns roligt att tänka tillbaka på hur längesen det var som vi satt på ett kafé tillsammans i Paris, jag och min franska lärare. Mycket har ändrats på den tiden och mycket har hänt. Med detta vill jag säga att tiden går fort, så fort att jag inte hinner uppfatta det. Det händer mycket på fem år, vilket jag insåg idag när jag träffade henne igen.
Mycket händer just nu. Jultrams hit och dit, plugg kors och tvärs och själv hinner jag inte andas. Hur skolan hade tänkt att vi ska leva sitter jag just nu och funderar på. Vårt liv (*host* mitt liv) är i stort sett alltid likadant precis innan loven. De trycker upp proven i ansiktet på oss och säger "HÄR, LÄR DIG".
Anledning till att jag inte skrivit på en månad snart är att jag inte direkt varit motiverad. Jag tappade allt och var fast besluten att åka hem. Jag antar att jag trampade fel. Det är iaf löst nu och jag ska försöka hålla mig bättre
uppdaterad.
Mycket händer just nu. Jultrams hit och dit, plugg kors och tvärs och själv hinner jag inte andas. Hur skolan hade tänkt att vi ska leva sitter jag just nu och funderar på. Vårt liv (*host* mitt liv) är i stort sett alltid likadant precis innan loven. De trycker upp proven i ansiktet på oss och säger "HÄR, LÄR DIG".
Anledning till att jag inte skrivit på en månad snart är att jag inte direkt varit motiverad. Jag tappade allt och var fast besluten att åka hem. Jag antar att jag trampade fel. Det är iaf löst nu och jag ska försöka hålla mig bättre
uppdaterad.
Bra att du bestämt dig för att stanna Anders!