Skönt att ha tillbaka barnagan?

Tänk att jag är här igen. Bilen rullar in på samma gata som den alltid gjort efter samma färd som den alltid gör när jag ska hit. Vi stannar till och ett par nycklar flyger ut från fönstret, precis som de alltid har gjort. Nu är mofar, mormor, kusin och moster nere och en traditionell kommentera-utseendet-ritual genomförs, precis som vanligt. Jag är tillbaka.

Ibland undrar jag varför jag aldrigt har märkt det förut, alla dessa skillnader. När jag var liten tog jag saker för givet och funderade inte mycket. Nu, flera år senare, är det som att åka till ett helt annat ställe trots att jag vart här sen barnsben. Mycket har såklart förändrats till det bättre men fortfarande är det väldigt annorlunda från Sverige. Husen är "förstörda" (hittar inte det rätta adjektivet just nu :D), bilen ramlar sönder när man kör på vägarna, det luktar kol lite här och var, samma auktoritet ska äldre fortfarande ha, barnaga och så vidare. Det är skönt att vara tillbaka till Polen.





Nyligen var jag på Bråvalla festival. Min första festival någonsin. Det var kul men då jag samtidigt jobbade blev det kanske inte riktigt den friheten som jag hade önskat. Men jag klagar inte, jag fick ju allt gratis och lite till :)
Veronica Maggio var magisk, speciellt när hon överraskade med håkan hellström. Sen var det ju såklart ett jäkla tjat om Kanya West som jag inte lyssnade på innan festivalen. Men eftersom alla fangirla så mycket så bestämde sig jag och en annan kompis att skriva "KANYE WEST" på händerna och stå och hoppa för att smälta in i mängden. Det funkade, förutom att jag råkade skriva "KAYE WEST", vilket i och för sig blev ett charmigt inslag.




Kommentarer:

1 Maria:

Hahaha Kaye!! Jag tror nog att vi var de bästa fangirlarna på den konserten!

Kommentera här: